Skärblacka bruk: Vägen till världsledande säckpapperstillverkning
Platsen för Billeruds produktionsanläggning i Skärblacka har en rik historia som går tillbaka flera århundranden. Dess industriella historia sträcker sig ända bak till 1600-talet med fokus på stångjärnstillverkning. En rekordinvestering på 1960-talet lade grunden för dagens moderna anläggning med en stark position inom pappersindustrin, som världsledande tillverkare av säckpapper.
Platsens historia inom stångjärnstillverkning
På platsen för dagens anläggning har det pågått industriell aktivitet ända sedan 1600-talet och då var det stångjärnstillverkning som bedrevs. Men den skogsindustriella verksamheten i Skärblacka kan härledas tillbaka till 1870-talet. Då grundades ett aktiebolag som beslutade att det på platsen skulle byggas en fabrik som producerade pappersmassa. Två år senare, 1872, stod själva Skärblacka bruk färdigt och pappersproduktion skulle snart bli den centrala delen av verksamheten.
Under lång tid var råvaran för papperstillverkning lump, bomulls- och linnelump, där gamla slitna linnevaror var bäst. I takt med att efterfrågan på papper ökade i världen uppstod brist på råvaran lump och man övergick runt sekelskiftet till träråvara.
Utvecklingen av pappersproduktion
År 1929 var ett år av betydelse då Skärblacka bruks äldsta pappersmaskin, PM4, byggdes. Maskinen var en nyckelkomponent i produktionen av högkvalitativt papper.
Skärblacka bruk är sedan 1953 en sammanslagning av två äldre bruk: Skärblacka pappersbruk och Ljusfors pappersbruk. I Ljusfors bedriver vi fortfarande verksamhet i de ursprungliga lokalerna byggda av tegel, vars vackra exteriör andas industriell kulturhistoria. Av Skärblackas gamla pappersbruk återstår i princip endast vårt nuvarande förråd, TM1:s maskinsal och närliggande lagerutrymmen för PM7 och PM8. Resten av anläggningen är resultatet av den stora industrisatsning som gjordes mellan 1959 och 1962. Det var denna satsning som utformade grunden för dagens moderna bruk och produktionsinriktning.
Enorm investering – grunden för dagens moderna pappersbruk
Den officiella invigningen av det moderniserade bruket skedde under pompa och ståt av Hans kungliga Höghet Gustaf VI Adolf den 4 december 1962. Investeringen, som till slut kom att hamna på ett idag motsvarande penningvärde på drygt 4 miljarder kronor, var den dittills största i svensk pappers- och massaindustris historia. De ursprungliga planerna, att dimensionera bruket för 150 000 årston med tyngdpunkt på sulfatmassa, ändrades i slutskedet för att i stället inrikta sig på pappersproduktion och mer specifikt säckpapper. Anledningen var att framtidsutsikterna för skandinaviskt säckpapper bedömdes som betydligt ljusare än för oblekt sulfatmassa.
År 1982 drabbades PM4 av en allvarlig brand. Trots denna utmaning lyckades bruket återuppbygga och modernisera maskinen.
Sedan 2001 är bruket en del av Billerud-koncernen. Idag omfattar bruket tre massalinjer, fem pappersmaskiner och en upptagningsmaskin för avsalumassa, det vill säga pappersmassa som produceras för försäljning till pappersindustri på annan plats eller med annan ägare än massabruket. Produktionen är inriktad på brunt säckpapper, maskinglättat kraftpapper (MG-papper) och fluting vilket är det vågiga skiktet i wellpappförpackningar. Brukets papper används i en mängd olika produkter, såsom säckar, bärkassar, påsar, omslag och medicinska förpackningar. Idag är Skärblackas säckpapper bland det starkaste i världen, starkt nog att kunna lyfta en bil.
Hållbarhet och samhälle
Skärblacka bruk har spelat en viktig roll i det lokala samhället genom att erbjuda arbetstillfällen och investera i närområdet. Totalt arbetar 730 personer på bruket, vilket gör det till en betydande arbetsgivare i regionen.
Skärblacka bruk fyller också en viktig funktion för närområdet genom att restenergi från avloppssystemen tillvaratas och blir till fjärrvärme som värmer upp kringliggande bebyggelse, vilket har reducerat samhällets behov av fossila bränslen för uppvärmning.