Karlsborg bruk: Historien om världens nordligaste pappersbruk
Från en kantstött början år 1914 till dagens produktionskapacitet på 350 000 ton blekt massa har Karlsborg bruk genomgått en fascinerande utvecklingsresa. Genom ortsbefolkningens envishet återuppstod verksamheten 1928 efter en nedläggning, och nu, med cirka 400 anställda, står bruket som en betydande arbetsgivare i regionen och ett föredöme inom hållbar industriell utveckling.
En tumultartad start
Historien om Karlsborg bruk inleddes år 1914. Då bildades Baltiska Trävaruaktiebolaget och sulfatfabriken i Karlsborg byggdes. Fabriken startades upp 1914, men på grund av dålig lönsamhet lades den ned redan 1918 och maskinerna såldes till Finland. Många trodde att industriverksamheten i Karlsborg aldrig skulle återupptas, men genom ett kraftigt engagemang från ortsbefolkningen och en mycket bred satsning på tecknande av aktier och andelar föddes Kalix Träindustri AB år 1928. Därefter, trots den vacklande starten, utvecklades bruket med stor framgång.
Den 20 juli 1929 startade den nya sulfatfabriken och året därpå uppgick årsproduktionen till 15 800 ton massa. År 1939 uppfördes en mesabrännings- och roterande torkugnsanläggning vars kapacitet ökade redan året därpå. Det tredje sodahusaggregatet togs i bruk 1940, och ersattes senare av moderna luftkondensatmaskiner. Under 1945 byggdes ett helt nytt massamagasin i brandfri konstruktion, som ansågs vara det modernaste i landet.
Massaproduktionen har under årens lopp successivt ökat. År 1930 var det 15 000 ton per år, 1942 var det 20 000 ton och dagens produktionskapacitet ligger på cirka 350 000 ton per år.
Pappersbruket: modernisering och tillväxt
Byggnationen av pappersbruket påbörjades 1951. Den första pappersmaskinen, PM1, togs i drift i januari 1953, och PM2 fyra år senare. Den är fortfarande i drift medan PM1 lades ned i slutet av februari 1992. Den nedlagda maskinen än nu ombyggd och används sedan april 1993 till bestrykning av kraftpapper och liner. Kapaciteten är ca 40 000 ton per år. Efter den omfattande moderniseringen av PM2 under hösten 1996 och andra åtgärder ligger maskinens kapacitet idag på cirka 130 000 ton per år.
Under 1900-talet genomgick Karlsborg bruk betydande moderniseringar. Åren 1979–1980 investerades 610 miljoner kronor i moderniseringen av massafabriken. En ny fiberlinje, indunstningssystem, sodapanna och barkpanna installerades. Ett nytt vedrenseri togs i bruk år 1985, och samma år började företaget använda modifierad kokning, vilket minskade utsläppen av klorföroreningar.
Massan som tillverkas på bruket idag används dels för tillverkning av blekt säck- och kraftpapper, dels säljs den vidare till andra papperstillverkare.
Hållbarhet och samhälle
Med omkring 400 anställda är Karlsborg bruk en betydande arbetsgivare i regionen och har haft en viktig roll i lokalsamhället genom sponsring och engagemang i olika föreningar för kultur, sport, jämställdhet och samhällsengagemang.
På miljöområdet har många förbättringar skett under årens lopp. År 1985 började företaget använda modifierad kokning vilket minskade utsläppen av klorföreningar. I september 1991 introducerade bruket ett syrgasblekeri och i december samma år stoppades användningen av klorgas i blekningen vilket har medfört att utsläppen av klorföreningar från blekeriet minskat från ca 6,5 kg/ton massa till ca 0,18 kg. I början av 1997 togs ett elektrofilter på barkpannan i drift som hjälper till att avskilja stoft från rökgaserna. 1999 togs även en starkgaspanna i drift som kraftigt har minskat utsläpp av svavel och svavelväte vilket gör att lukten från fabriken har minskat.
Hösten 2004 ersattes stora delar av eldningsoljan med beckolja. Detta är en av de åtgärder som vidtagits för att minska oljeförbrukningen från ca 46 000 kubikmeter per år 1980 till dagens nivå på ca 2 000 kubikmeter. l slutet av 2006 togs en ny större turbin i drift som gör att vi numera själva tillverkar ca 75 % av den el vi behöver i fabriken.