Virkets väg
Vad kan du som skogsägare tänka på när virket ska transporteras på skogsbilvägar? Följ med timmerbilschauffören Jennie Åkerlund på en körning i Dalarna och få flera värdefulla tips.
Trädens höstgula löv lyser upp kanterna längs skogsbilvägen vi åker på. Morgonens kraftiga regn har tillfällig upphört och gjort delar av vägbanan lerig. Men timmerbilschauffören Jennie Åkerlund styr vant den 24 meter långa och tunga lastbilen på skogsbilvägen som ringlar sig fram mot virkesavlägget. Varje fredag får hon en veckorapport från transportföretaget Westan till sin fordonsdator där hon ser hur stora volymer som ska köras, vart virket ska hämtas och till vilken virkesterminal eller industri det ska köras. Denna förmiddag är det Billeruds virke som ska transporteras från Furudal till virkesterminalen i Mora.
Tips för effektiv transport
- Vägarna ska hålla i alla väder – förebyggande underhåll är billigare än att behöva laga vägen efter transporten.
- Rymlig vändplan.
- Buskröj vägen för fri sikt.
- Virkeshögen ska vara tydligt uppmärkt och välkvistad.
– Varje trakt har en ansvarig bil och transportledarna på Westan skickar ut körordrar till våra fordonsdatorer, som vi sedan planerar körningar efter, säger hon. Att vara timmerbilschaufför är ett fritt och omväxlande jobb som jag trivs väldigt bra med.
Efter att skogsmaskinerna skotat virket till avlägget är det dags för transporten till industrin. För att virket ska komma dit det ska upphandlar Billerud ett större transportföretag som får en månadsplan på hur stor virkesvolym som ska köras, under vilken period och vart det ska fraktas. Ola Hallberg som är produktionschef på Billerud berättar att transportföretaget detaljstyr transporterna själva utifrån denna.
– Men vi hjälper bland annat till med att tipsa om vilka frakter och avlägg som ska prioriteras.
Det kan till exempel vara önskemål från markägare att hämta virket så snart som möjligt för att en väg ska stängas av. Eller industrier som har dåligt med virke för tillfället, säger han.
Tack vare att de digitala transportledningssystemen utvecklats kan transportföretagen hantera betydligt större volymer. För att leveranserna ska bli så effektiva och hållbara som möjligt tar Westan hjälp av transportledningssystemet TASS. Sten Eriksson som är transportledare för Westan berättar att det är ett självklart krav att alla deras bilar ska vara utrustade med fordonsdatorer.
– Det är många som försörjer TASS med data och för att datakvalitén ska bli bra krävs det att alla gör det de ska. Systemet underlättar för våra transportledare att ha daglig kontroll på hur vi ligger till gentemot beställda volymer och att ledtiderna inte skenar iväg, säger han.
En annan viktig del av jobbet berättar Sten Eriksson är att se till att åkarna strävar efter att köra så många returer som möjligt.
– I samarbete med våra åkare och chaufförer hjälps vi åt att hitta returflöden i datorerna. Det är bra för både ekonomin och miljön att bilarna går så fullastade som möjligt, säger han.
Bra skogsbilvägar nödvändigt
Själva transporten av virket till industrin kan på pappret se enkelt ut. Men för att avlägget ska kunna tömmas på virke så hållbart som möjligt är det viktigt att skogsbilvägarna är farbara. Vad många kanske inte tänker på är att det är en tung transport som ska åka på smala skogsbilvägar och att timmerbilen även ska kunna vända.
– När skogsbilvägarna är i bra skick håller de längre och det går snabbt och lätt att transportera bort virket. Det är också mera lönsamt för skogsägaren att bedriva förebyggande underhåll än att laga vägen efter att transporten har skett, säger Ola Hallberg.
– Vår roll är att hålla kontakt med markägarna och se till att vägarna är transportbara och att det finns goda möjligheter för timmerbilen att vända. Det här är något som vi på Billerud arbetar kontinuerligt med. Går det inte att hämta virket på ett bra sätt kan det bli liggande och markägaren får vänta på betalningen, fortsätter han.
Efter nästan åtta år som timmerbilschaufför har Jennie Åkerlund bra koll på skogsbilvägarna i området och vet var det finns rymliga vändplaner. Innan det är dags att lasta på virket som ligger staplat i mindre högar längs sidorna, är det dags att vända med hela ekipaget. Hon blickar ut över vändplanen från förarhytten.
– Ofta är det fina vägar jag åker på som den här. Men om vändplanen är skymd eller vägbanan för dålig finns det risk att lastbilen fastnar. Det har hänt att jag måste koppla loss och vända runt släpet med kranen, vilket tar mycket extra tid, säger hon.
Trots att körbanan är lerig går det fint. Timmerbilen svänger runt i jämn takt och Jennie kan köra fram till virkeshögarna på avläggningsplatsen. Hon berättar att den här tiden på året kan hon se flera bilar parkerade längs skogsbilvägarna.
– Det är väldigt trevligt att stöta på svampplockare när jag jobbar i skogen. Men vad många kanske inte tänker på är att när det ligger virkeshögar längs vägarna ska virket snart fraktas bort. Står det en bil på vändplanen eller vid avlägget måste jag vänta tills bilen är flyttad.
Vid virkeshögarna doftar det friskt av träd. Jennie tittar på lapparna som sitter fästa på stockarna där det står Billerud.
– Tydlig märkning som den här är viktigt för att virket ska hamna rätt, säger hon och kliver upp i kranhytten för att starta gripen.
– För att lastningen ska bli så effektiv som möjligt är det också bra om högen är fin och välkvistad. Helst ska man kunna tapetsera på vältan när skotaren är klar, säger Jennie och ler.
Förbered med buskröjning
Bra standard på skogsbilvägar och fina avlägg underlättar för att lastbilarna ska kunna transportera virket mer effektivt och minska risken för onödiga skador på skogen. Att alla delar i transporten går smidigt är inte bara viktigt för åkarna, utan för alla inblandade i virkestransporten.
– Hög standard på vägarna vid virkestransporter är en investering i sammanhanget och är ofta billigare än om vi måste skicka ut bärgare. Mycket kan göras i förebyggande syfte som buskröjning av vägkanter och runt vändplanen, säger han.
För att undvika nedbrytning av vägen tipsar Sten Eriksson också om att ha väl fungerande diken och att hålla vägen väl grusad. Med förebyggande insatser blir skogsbilvägen hållbar året om.
– Eftersom industrin förbrukar ungefär lika mycket virke varje dag året runt måste transporterna fungera oavsett väder. Genom att öka bärigheten på din skogsbilväg kan du avverka året om, vilket är en konkurrensfördel, säger han.
När Jennie har säkrat lasten är det dags att köra vidare de knappt fyra milen till virkesterminalen i Mora. Väl framme i Lomsmyren skymtar enorma virkeshögar bakom gallergrindarna som hon passerar med timmerbilen.
När virket har scannats och lastats av är det dags att titta i fordonsdatorn för att se om det finns timmer som ska tillbaka till sågen i Furudal.
– Det gäller att köra så få tommil som möjlig och ofta kan jag hitta lämpliga returer hos andra kunder eller transportföretag, säger Jennie. Det känns bra att vi tillsammans kan hjälpas åt för att transporterna ska bli så hållbara som möjligt.
Skogsbilvägar
I Sverige finns det ungefär sammanlagt 21 000 mil skogsbilväg. Men skogsbruket nyttjar också många andra enskilda vägar för sina transporter. Förutom skogsbruk är skogsbilvägar till för boende, näringsidkare, svampplockare och andra som vill vistas i skogen. I skogsbruket delas vägarna upp i tillgänglighetsklasser som ger ett mått på vilken hastighet du får åka på vägen. Måttet anger när på året vägen är tillgänglig, klass A-D och geometrisk standard, klass 1-4. Källa: Skogskunskap