Markberedning ger skogen en bra start

Markberedning görs efter en föryngringsavverkning och syftet är att ta bort konkurrerande vegetation och vända upp mineraljorden vilket ger en liten odlingsbädd för plantan eller det frö som ska gro. På så sätt får plantan eller fröet en bra start.

– Att lämna ett område helt orört efter en avverkning i förhoppningen om att skogen kommer upp ändå kan vara ett riskabelt synsätt, säger Nils-Olov Eklund, virkesköpare på Billerud. Visst blir det skog, men det kan ta väldigt lång tid. Det som då kommer upp så småningom, kan vara ett annat trädslag än vad som är optimalt för marken och får förmodligen sämre tillväxt och kvalitet än det som fått bättre förutsättningar genom markberedning.

Risken för skadeangrepp minskar

Det finns också andra fördelar med markberedning; risken för skadeangrepp minskar och jorden får bättre kvalitet tack vare ökad andel näringsämnen och jämnare fuktighet – alla faktorer som kan vara skillnaden mellan en lyckad och en misslyckad föryngring av skogen. 

– Eftersom det sällan är samma generation skogsägare som får njuta de ekonomiska frukterna av en markberedning kan det ta emot att bekosta den och man hoppas att plantorna tar sig åndå, säger Nils-Olov. Men för den som tänker långsiktigt och vill ha ett hållbart skogsbruk är det inget svårt beslut, kostnaden är oftast en bra investering.

Låt hygget vila en barmarksäsong

Vid vilken tidpunkt markberedningen ska utföras kan variera beroende på olika faktorer, till exempel om man ska plantera eller så ny skog eller om man väljer naturlig föryngring. Om skogen ska planteras är det vanligaste tillvägagångssättet att låta hygget vila en barmarksäsong efter föryngringsavverkningen för att sedan utföra markberedningen barmarkssäsong två och plantera barmarkssäsong tre.

– Det finns de som förespråkar markberedning redan första året, speciellt om grenar och toppar (grot) är skördat, vilket också går bra, säger Nils-Olov.

Om föryngringen ska ske naturligt genom att de kvarstående träden fröar av sig, till exempel under en fröträdsställning med glest stående tallar, är det extra viktigt att markbereda. Då bör markberedningen helst utföras strax före det att träden fröar av sig vilket ofta sker två, tre år efter själva avverkningen. Sådd ska göras samtidigt som markberedningen, eller strax efter, för att inte andra växter ska hinna etablera sig.

Här ska du inte markbereda

I vissa fall kan det vara befogat att inte markbereda. Naturlig föryngring under en skärmställning av granar kräver ingen markberedning. Även vissa speciella marktyper, som till exempel torra lavhedar, behöver inte alltid markberedas liksom marker med mycket sten där det är svårt att komma åt.

Natur- och kulturmiljöhänsyn ska tas vid alla skogsbruksåtgärder, även vid markberedning. Peter Dahlbom är skogsvårdsansvarig på Billerud. Han säger:

– Det är viktigt att visa hänsyn när man markbereder, därför bör man aldrig markbereda surdråg (område med vattenmättad mark), hällmarker, kantzoner mot vatten, blöta och sumpiga partier samt undvika att förstöra lämnade träd och döda, liggande träd. Runt kultur- och fornlämningar lämnas i dag vid avverkningen så kallade kulturstubbar. Det är stubbar som är cirka 1,3 meter höga som ställs runt lämningen. Då kan markberedningsföraren lätt se lämningen vid markberedningen efterföljande år.

Att markbereda är ett komplext arbete som ställer höga krav på planering, körning och utrustning. För att ytterligare förbättra kompetensen hos Billeruds förare har en utbildning genomförts tillsammans med Skogforsk.

– Under 2015 och 2016 har våra markberedningsförare genomgått en RECO-utbildning där de utbildats med hjälp av en instruktör i kvalitativ, ekonomisk, bränslesnål och produktiv körning samt i maskininställningar och aggregatkunskap, säger Peter.

RECO står för Rational Efficient Cost Optimization och är en utbildning för skogsmaskinförare i ekonomisk och produktiv körning och avverkning.

Metoder för markberedning  

Det finns olika metoder att markbereda ett hygge. De vanligaste är harvning eller högläggning men även inversmetoden används.Vid harvning tas fåror upp med roterande tandförsedda tallrikar som ställs i vinkel mot körriktningen. Harven kan ställas in i olika djup och intervall när tallrikarna lyfts och sänks. En högläggning innbär att mineraljord läggs upp i högar med speciellt anpassade högläggare eller med en vanlig grävmaskin. Den så kallade inversmetoden, eller inversmarkberedning, är under utveckling och väntas öka i framtiden. Där grävs en torva upp och vänds upp och ner i sin egen grop så att vegetationsskiktet hamnar underst.