Grenar och toppar blir skogsbränsle
Bioenergi kan användas till värme, el eller som drivmedel. Fördelarna med att använda bioenergi från skogen, så kallat skogsbränsle, är flera.
Cirka 90 procent av den bioenergi som används i Sverige kommer från skogen och skogsbränslet är en viktig beståndsdel av den svenska energiförsörjningen. Stora volymer levereras årligen till värmeverk, kraftvärmeverk och massa- och pappersbruk.
Skogsindustrin producerar själv omkring en tredjedel av sin egen energiförbrukning. På många platser bidrar skogsindustrins restvärme till kommunernas fjärrvärmenät.
Skogsbränsle kommer främst från grenar och toppar, så kallad grot, träddelar och bränsleved. Fördelarna med att ta ut skogsbränsle är flera. Det anses koldioxidneutralt – den nya generationen växande träd tar upp den koldioxid som släpps ut vid förbränning av den gamla skogen. Grenar och toppar är en effektiv energiråvara eftersom de är energitäta. Och uttaget förenklar även återbeskogningen för skogsägaren eftersom markberedning och ny plantering underlättas.
Allt grot kan inte tas ur
Men trots detta kan inte allt grot tas ut ur skogen. Riset behövs nämligen även på andra sätt i skogsbruket och ibland är det inte lönsamt att ta ut grot.
– Vanligtvis tar man inte ut grot på trakter som ligger längre bort än 70 kilometer från en industri eller mottagningsplats, säger Per Ericsson, skogsbränsleansvarig på Billerud i Gävle. Trakter för grotuttag får heller inte vara för små, de ska vara minst två hektar. Och uttag görs inte på allt för låga boniteter, då det finns en risk att förrådet av mineralnäringsämnen utarmas.
Det finns stora regionala skillnader i efterfrågan på bränsle.
Ett alltför hårt grotuttag skulle också få konsekvenser för den biologiska mångfalden då många insekter och svampar lever av och ynglar i detta material.
– Efterfrågan på grot ligger i dag på en balanserad nivå men det finns stora regionala skillnader i efterfrågan på bränsle, säger Per. Som skogsägare är det en bra idé att kontakta sin virkesköpare om man vill få veta hur det ser ut i den egna regionen.
Så går det till att ta ut grot
Avverkning. Redan då skördaren avverkar skogen börjar förberedelserna för att ta ut grot. Vid grotuttag används en särskild avverkningsteknik för att riset ska separeras från det övriga sortimentet, hållas fritt från föroreningar och dessutom torka på ett tillfredställande sätt. Grenarna och topparna läggs i högar på hygget och skördarföraren eftersträvar stora grothögar där topparna ligger parallellt.
Risa rätt. Genom att använda sig av metoden "Risa rätt" undviks körskador. En del av riset i avverkningen används för att förstärka avverkningens huvudleder som virket sedan körs ut på. Även risskotaren använder sedan de välrisade vägarna och kan därigenom nå partier på hygget som kanske inte skulle ha varit nåbara med konventionell avverkningsmetodik.
Torka. Riset ska ligga minst en månad på hygget under sommarhalvåret, för att torka och avbarra. Energiinnehållet och därmed lönsamheten i grot är direkt kopplad till fukthalten. Om fuktigt ris läggs i välta är risken stor att även flisen kommer att vara fuktig.
Grotskotning. Skotarföraren lastar grothögarna och skotar ut dem till bilväg, där riset sedan läggs i vältor. Vid skotning av grot är lastutnyttjandet lågt och för att öka lastkapaciteten har skotaren ett anpassat risrede. Billerud eftersträvar att lägga upp allt ris efter bilväg. Detta för att minimera flisningskostnaderna och öka flexibiliteten vid valet av maskinsystem.
Täckpapp. För att riset ska ha rätt kvalitet när det levereras täcker Billerud alla vältor med papp. Pappen bidrar till att bränslet torkar bättre och minskar risken för återfuktning och skyddar mot snö och is.
Frakt. Transporten kan ske på olika sätt. Med helgrot (även kallat lösgrot) läggs riset helt i en lastbil och transporteras till mottagare där det sönderdelas på plats. Lastbilshugg innebär att riset huggs vid bilvägen av lastbil som har ett släp med monterad hugg. En traktorhugg kan flisa vältor som ligger på hygget eller längs en bilväg. Systemet kräver lastning, separat flisbil och lastmaskin alternativt skopbil.
Flera sortiment av skogsbränsle
Skogsbränslet kan bestå av flera olika sortiment:
Trädrester Ett vanligt sortiment är trädrester, oftast kallat grot för att det består av grenar och toppar från slutavverkning. Sedan 90-talet har avverkningsmetoderna med skördare anpassats så trädresterna kan samlas i högar för att undvika att maskinkörningen ger föroreningar i bränslet och för att effektivisera uttransporten.
Brännved, kvistad och kapad stamved är ett annat sortiment. Det är ett gångbart sortiment att sälja vidare och kan då bestå av blandade trädslag och rötved. Andra sortiment är också under utveckling och ökar sannolikt efterhand.
Trädrester som komprimeras och buntas för att ge effektiv transport och hantering provas också i dag. Utvecklingsarbetet tyder alltså på att du som skogsägare kommer att ha flera alternativ för uttaget av skogsbränsle i framtiden.