”Mera tall” ska öka andelen tall

Föryngra med tall på tallmark.

Målet med det treåriga projektet är att öka andelen tall och minska betesskadorna i skogslandskapet. Rickard Sandström på Skogsstyrelsen är projektledare för ”Mera tall” och har goda erfarenheter från ett pilotprojekt i Uppvidinge i Götaland under 2016-17.
– Resultatet blev att betesskadorna minskade, ståndortsanpassningen ökade och vi såg en ökad avskjutning på älg och rådjur och ökade slaktvikter på älgkalv, säger Rickard.

”Mera tall” startade i september 2018 och pågår till 2021 i Örebro och Sörmland. Det är ett samverkansprojekt med markägare, jägare och skogsbranschen.
– Just nu är det för lite tall i förhållande till viltet. Vi vill skapa balans mellan foder och vilt.

Patrik Hellblom är köpdistriktschef för Billerud i södra Svealand. Han ser en historisk koppling till den låga andelen tall i skogslandskapet.
– Skogsägarna är tveksamma till att plantera tall på grund av viltskador. På 80-talet var det rädslan för att stora älgstammar skulle ge sig på tallen i framtiden och på 90-talet fanns det en stor rådjursstam som åt upp tallplantorna. Granen var inte lika viltbegärlig och därför valde man att föryngra gran på mark som var bättre avsedd för tall. Gran som står på tallmark blir naturligt stressad, vilket kan leda till att den i framtiden också blir känsligare för till exempel barkborre.

Mer tall ger mer foder 

Patrik tror att grunden till skogsägarnas tveksamhet är att de minns de skador som rådjuren, och även älgstammen, orsakade för två-tre decennier sedan.
– I dag är andelen tall för låg i många bestånd på tallmark, och därför blir betestrycket större på de tallar som finns. Jag hoppas att ”Mera tall” bidrar till att vi i framtiden har mycket mer tall på tallståndsorter.

Hur påverkar det viltskadorna?
– Mer tall ger mer foder. På sikt ger det mindre påverkan på skogsbruket, därför att maten räcker till viltstammarna. Beståndet tål mer. Att skogsägarna har återplanterat med gran har skapat en ond spiral i skogssverige.

Rickard vill arbeta för att ”Mera tall” ska vända spiralen uppåt.
– Vårt budskap är att föryngra med tall på tallmark och på det viset anpassa fodertillgången till storleken på viltstammarna. Vi ska också komplettera älgbetesinventeringen (ÄBIN) med lokala inventeringar och anordna gemensamma träffar för jägare, skogsägare och skogstjänstemän.

Rätt trädslag på rätt plats

Vad innebär då ökad andel tall för produktivitet och lönsamhet för skogsägarna?
– Utgångspunkten är att odla det trädslag som är bäst lämpat för marken. Det minskar betestrycket, höjer produktiviteten och ökar lönsamheten på sikt, säger Patrik. 

Billerud har goda erfarenheter av tallplantering på sina egna marker.
– Dagens tallplantor har en otrolig växtkraft. Vi har successivt styrt över till mer och mer tall med gott resultat.

Både Patrik och Rickard har höga förväntningar på ”Mera tall”.
– Jag hoppas på mer tallföryngring i framtiden, säger Patrik. I dag planterar vi på vårt distrikt Södra Svealand fem-tio procent tall hos privata markägare. Ju fler som satsar på tall, desto mindre viltskador på det enskilda beståndet.
– Vi har börjat träffa jägare och markägare och kommunicerat att bra tallskog klarar stress bättre trots viltstammarna. Större andel tall innebär viltstammar i balans, kalvarna väger mer, hondjuren får fler kalvar per individ och tjurarna blir tyngre och mår bättre.