En skogsbransch i förändring
Skogssektorn har genomgått betydande förändringar de senaste tre decennierna. Det framgår av underlaget till 2024 års skogspolitiska utredning.
Skogsstyrelsen, SLU och Skogforsk har fått i uppdrag att ta fram underlag till 2024 års skogspolitiska utredning. Rapporterna visar att de har hänt mycket i skogsbranschen de senaste 30 åren. Här presenteras några av trenderna.
Färre skogsägare
I dag ägs närmare hälften av den produktiva skogsmarken av cirka 310 000 skogsägare, vilket motsvarar 2,9 procent av Sveriges befolkning. Detta är en minskning med 40 000 personer sedan millennieskiftet. Andelen kvinnliga skogsägare har ökat något sedan 1992, från 37 till 39 procent. Även andelen skogsägare bosatta utanför Sverige har ökat, och uppgår i dag till cirka 3 procent.
Äldre skogsägare och större innehav
Åldersstrukturen bland enskilda skogsägare har förändrats markant. Andelen äldre skogsägare ökar, medan andelen yngre och medelålders skogsägare minskar. År 1992 var ungefär varannan skogsägare yngre än 50 år, i dag är drygt en av fem (22%) av skogsägarna yngre än 50 år. Sedan 2005 har särskilt andelen skogsägare äldre än 70 år ökat. Den genomsnittliga skogsägaren är idag 61 år, att jämföra med 55 år 1999. Det genomsnittliga skogsmarksinnehavet hos enskilda skogsägare har ökat till cirka 34 hektar 2023, vilket motsvarar en 13-procentig ökning sedan 1999. Denna ökning består främst av att innehav större än 100 hektar har ökat, medan mindre innehav har minskat.
Mindre andel självverksamma
En annan stor förändring är att allt färre småskaliga skogsägare utför åtgärder på egen hand i sin skog. Mellan 1993 och 2021 har självverksamheten gått ner från 31 procent till 7 procent för avverkningar, och från 63 procent till 21 procent för planteringar.
Ökad avverkning och ökat virkesförråd
Den årliga avverkningen har ökat markant. Enligt Skogsstyrelsens statistik uppgick den årliga bruttoavverkningen 2023 till 89,6 miljoner m3sk, medan nettoavverkningen, det vill säga den del av volymen som tas tillvara, uppgick till 72,2 miljoner m3fub. Det en ökning på 30 procent jämfört med 1993, då motsvarande siffror var 67,5 miljoner m3sk respektive 54,0 miljoner m3fub.
Ökningen av bruttoavverkningen består främst av tall och gran, medan avverkningen av lövträd varit relativt stabil på cirka 10 miljoner m3sk. Den ökade avverkningen av gran under senare år är till stor del en följd av omfattande granbarkborreangrepp efter torråret 2018 i Götaland och Svealand.
Trots den ökade avverkningen har virkesförrådet i Sveriges skogar fortsatt att växa. Virkesförrådet av levande träd på produktiv skogsmark har ökat från cirka 2700 m3sk 1993 till 3300 m3sk 2021, en ökning på 24 procent.
Nytt sortiment
Ett nytt sortiment har vuxit fram sedan 1993 och det är grot (grenar och toppar) för energiändamål. Drivkrafterna bakom denna utveckling har varit styrmedel som koldioxidskatt och elcertifikat, vilka har främjat användningen av trädbränslen för el- och fjärrvärmeproduktion. Grot används även till ångproduktion och ersätter fossila bränslen, vilket bidrar till att minska klimatpåverkan. År 2022 producerades knappt 10 TWh grotflis.
Förändrad trädslagssammansättning
Tallskogsandelen har ökat sedan 1993, särskilt i Norrland, medan granskogsandelen minskat i hela landet. Andelen barrblandskog minskar överallt, medan blandskogsandelen av barr/löv minskar i norra Norrland och ökar i Svealand och Götaland. Andelen övrig lövskog ökar i alla landsdelar.
Balans mellan produktion och miljö
Sedan början av 1990-talet har skogsbruksplaneringen genomgått en tydlig förändring. Tidigare låg fokus främst på produktion, medan miljöhänsyn spelade en mer begränsad roll. En viktig drivkraft bakom förändringen var den reviderade skogsvårdslagen 1993, som slog fast att produktion och miljöhänsyn ska väga lika tungt. Detta har lett till en ökad integrering av naturvård i skogsbruket, där certifieringssystem numera är en självklarhet och omfattar 63 procent av den produktiva skogsmarken. Även frivilliga avsättningar har ökat och omfattar i dag drygt 1,3 miljoner hektar, motsvarande 6 procent av den produktiva skogsmarken. Skogsbruksplanerna har också utvecklats med bland annat tydligare målklassning, vilket gör att skogsägare nu bättre kan balansera produktion med naturvård, kulturmiljövård och sociala värden.
Vad väntar skogsbruket framöver?
Dessa förändringar visar på en dynamisk skogsbransch som kontinuerligt anpassar sig till nya förutsättningar och utmaningar. Hur utvecklingen kommer att se ut framöver återstår att se, men det är avgörande att vi fortsätter arbetet för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Sverige.
All data i denna artikel är hämtade från de rapporter som Skogsstyrelsen, SLU och Skogforsk tagit fram på uppdrag av 2024 års skogspolitiska utredning.