Isen skapar nya vägar
En anlagd isväg öppnar nya möjligheter för tunga transporter på vintern.
Vinterns kyla öppnar nya vägar, något som kan underlätta för skogsägare i skärgården. I Nyborgs skärgård utanför Kalix är det grunt vilket gör att det är svårt att frakta virke med pråm, något som försvårar avverkningar sommartid. I stället planerar Billerud in avverkning och skogsåtgärder på öarna mellan februari och april. Då kan virket köras ut med lastbil på anlagda isvägar.
Göran Nilsson är köpdistriktschef på Billerud i Norrbotten. Han har arbetat med att anlägga isvägar i tio år och själv varit med och jobbat operativt med flera olika vägprojekt.
– Med en isväg blir logistiken kring en avverkning mycket enklare jämfört med om man måste frakta virket på pråm. I det här fallet har Billerud samordnat avverkning åt flera markägare på en ö för att få samordningsvinster på den 1 000 meter långa isvägen. Det blir både effektivare och billigare på det viset.
80 meter bred bäryta
Nackdelen med att planera för en isväg är den självklara faktorn att man aldrig kan vara helt säker på att lyckas. Milda vintrar kan temperaturen spela ett spratt och även under goda förhållanden tar det några månader att få upp önskad tjocklek på isen. För att en isväg ska hålla för timmertransporter på 64 ton ska isen vara cirka 110 centimeter tjock och 80 meter bred.
– Det räcker inte att spola en smal bro av is utan vi spolar upp en stor yta för att få ordentlig bäryta, säger Göran. Isens tillväxt ökar snabbt till en tjocklek på cirka 20–30 centimeter, sedan växer den betydligt långsammare. I norra Sverige kan isen ha växt upp till 70 centimeter i slutet av mars på naturligt vis, men för att komma upp i den tjocklek som krävs måste isen spolas, ett arbete som börjar så snart isen har uppnått just 20–30 centimeter.
Själva spolningen görs med hjälp av en spolpump som borras ner igenom isen. Pumpen spolar 3,5 kubikmeter vatten i minuten. Vid bra kyla kan isen spolas cirka 7 centimeter två gånger i veckan.
– I år kom kylan rekordtidigt och vi räknar med att kunna ha en bra isväg i februari, säger Göran. Våra entreprenörer arbetar för fullt med att borra ishål, spola och skotta snö. Arbetet dokumenteras i ett borrhålsprotokoll, något som Trafikverket kräver för att vägen ska vara godkänd att köra på och för att försäkringar ska gälla.
I början av processen mäts vägen oftare för att kontrollera att isen blir jämntjock. Vid variationer i isen behöver den mätas oftare.
Stora säkerhetsmarginaler
När det är dags att ta vägen i bruk gäller strikta hastighetsbegränsningar på 4 km/h för tunga fordon. Isen trycks ner av de tunga fordonen vilket gör att en svallvåg bildas under isen framför fordonet – kör man för fort kan isen knäckas.
– I dag arbetar vi med större säkerhetsmarginaler både vad gäller hastighet och tjocklek på isen, förr nöjde man sig med 90 centimeter och körde snabbare. Jag har aldrig varit med om att någon har kört igenom isen men det har hänt olyckor förr, säger Göran.
Så vilka svårigheter kan vädret ställa till vid anläggning av en isväg? Göran berättar:
– Den sämsta starten är om det kommer mycket snö på tunn is och det blir varmt. Då går det inte att göra något förrän isen har frusit ihop. Snö och värme om vartannat är en dålig kombination. Ett annat kritiskt läge uppstår om det spolas för mycket vatten på en tunn is och den inte hinner frysa ihop. Då kan det bildas en skiktad is där den undre isen sjunker och det bildas vattengropar. Kyla och ett tunnare snötäcke skapar däremot optimala förhållanden.
– Det är enklare att spola ett tjockt lager om det ligger lite snö. Snön håller också vattnet på plats så det inte flyter ut.
Hur lång kan en isväg vara?
En isväg som klarar timmertransport och är 110 centimeter tjock är sällan längre än någon kilometer. Vägen anläggs inte den kortaste vägen utan där det strömmar minst. Lokalkännedom och satellitdata fungerar som underlag för att välja den lämpligaste sträckningen.