Röj för framtiden
En röjd skog ger bättre ekonomi – så maximerar du nyttan med röjningen.
Att röja är en investering som skapar framtida värde i skogen och ger förutsättningar för tillväxt i form av grövre dimension på de kvarvarande träden. En röjning fördelar markens produktionsförmåga på färre antal stammar vilket innebär grövre medelstam och mer gagnvirke (timmer och massaved). En oröjd skog ger mindre möjligheter till framtida intäkter.
– I princip behöver all skog röjas, säger Anton Bergdahl, virkesköpare på Billerud Skog. Även ”luckig” och ojämn skog ska ses över. Kostnaden för en röjning räknar man alltid hem i form av ett ökat värde på framtida virkesintäkter. Dessutom är kostnaden för röjning avdragsgill och har man intäkter från skogsfastigheten ska man fundera på om det finns röjningar att utföra.
En skog ska normalt röjas en till två gånger under en omloppstid. Men vad i skogen är det då som ska röjas?
– I sin skogsbruksplan ser man vilken ståndort beståndet har och vilket trädslag som är lämpligt att prioritera. Om planen är ajourhållen innehåller den även förslag på när åtgärden ska göras, säger Anton.
En tumregel är att man ska kunna gå fritt mellan träden med utsträckta armar. Då kommer man nära idealet, vilket motsvarar 2000 stammar per hektar på de allra flesta marker. Gran och björk ska röjas hårdare än tall.
– Det går också att göra enkla provytor genom att använda ett 5,64 m långt röjsnöre, säger Anton. Om man knyter ett snöre i en centrumpunkt och går i en cirkel runt centrum får man en hundradels hektar (100 kvadratmeter). 20 träd i cirkeln motsvarar då 2000 träd per hektar.
Han tillägger:
– Många tror att man tjänar mer på att spara fler stammar men då får man ett sämre netto vid framtida gallringar och man tappar dimensionsutveckling på de stammar som ska stå hela omloppstiden. Grova träd ger större intäkter och drar mindre kostnader för avverkning.
Ett vanligt misstag är att skogen röjs för sent och för lite. Då minskar tillväxten på huvudstammarna och risken för framtida skador orsakade av vind och snö ökar. Träden får upphissade kronor vilket ger tillväxtförluster och den sena röjningen blir dyrare då den tar längre tid.
– Skogsstyrelsen rekommenderar att man röjer när huvudstammarna är 2–3 meter, vid hårt tryck av älgbete kan man släppa upp stammarna till 4 meter. En uppdaterad skogsbruksplan underlättar planeringen. Det händer så mycket när skogen är ung och en skogsbruksplan gör det lättare att se behovet av röjning i tid.
Anton avslutar:
– Dessutom är det roligt att röja, man ser resultatet omedelbart och en del röjning kan man göra på egen hand, det är heller inte lika slitsamt som till exempel plantering. Men man ska inte överskatta sin förmåga. Som amatör hinner man ungefär röja en halv hektar per dagsverke om man har fysik för att jobba en hel dag.
Antons tre sanningar om röjning
- Du röjer bäst i annans skog. I sin egen skog sparar man för många stammar.
- Om man tvekar på om man ska spara ett träd eller inte och undrar om det kommer att bli för ”luckigt” – då ska man röja det. Alla gränsfall är egentligen solklara.
- Tre år efter röjningen har man facit på utfallet. Det som känns lite glest efter röjning kommer efter tre år att vara utmärkt. Många skogsägare kan däremot efter tre år inte förstå hur de kunde lämna så tätt!