Planera inför avverkning

Planeringsarbetet genomförs av virkesköparen eller en planeringsspecialist. Ansvarsfördelningen är vanligtvis att virkesköparen har kontakten med skogsägaren och planeringsspecialisten ansvarar för att ta fram avverkningsinstruktionen, det så kallade traktdirektivet, till maskinföraren.
– För oss på Billerud är planeringsspecialist en relativt ny roll och ett nytt sätt att arbeta, säger Oscar Holmgren, planeringsspecialist. Tidigare låg hela planeringsansvaret på virkesköparna men nu kan vi avlasta dem så att virkesköparna får mer tid för service gentemot skogsägarna.

Beståndet inventeras

Innan virkesköparen skriver ett kontrakt med en skogsägare så är beståndet inventerat på plats i fält och via dataskikt i digitala kartor.
– Numera finns väldig bra information från de laserscanningar som genomförs i Sverige, säger Emil Pettersson, virkesköpare på Billerud. Vi kan även se naturvärdesobjekt, nyckelbiotoper och kolbottnar via våra kultur- och naturvårdsskikt. Men jag brukar också använda mig av det traditionella realskopet för att få en uppfattning om beståndets volym och karaktär. Tillsammans ger de två metoderna en bra överblick över beståndet.

Vid vissa situationer och hänsyn måste myndigheter meddelas för ett samråd. Ett samråd innebär att Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen kontaktas, ärendet behandlas och myndigheterna återkommer med ett beslut om hur respektive hänsyn ska hanteras.
– Det varierar hur lång tid denna del av processen tar, men man får räkna med några veckor innan myndigheterna gett sitt besked, säger Emil.

När myndighetsbeslutet är på plats är förutsättningarna klara och planeringen kan fortsätta. Oscar Holmgren berättar:
– Vi tar med oss informationen från de digitala kartskikten när vi inventerar skogen i fält. Jag dubbelkollar underlaget som jag fått från virkesköparen, ibland dyker det upp saker som vi behöver diskutera. För skogsägaren är det en extra trygghet och kvalitet att veta att det är flera personer som har tittat på skogen och gjort en gemensam bedömning av planeringsåtgärderna.

Avverkningsinstruktion

Efter det att skogen har besökts på plats skriver Oscar en avverkningsinstruktion till maskingruppen så att de vet exakt vad de ska göra och i vilket område.
– Vi snitslar upp skogen, snitslarna är mycket viktig information till maskinförarna. Med snitslarna märker vi upp de yttre gränserna till området som ska avverkas, vi snitslar runt känsliga biotoper eller stigar och märker upp basvägar där det är bra bärighet och samtidigt inte för stenigt så att maskinerna kan ta sig fram. Om det finns diken ger vi instruktioner på lämpliga överfarter. Planen innehåller också förslag på plats för koja och avläggsplats för virket.

En annan viktig del av planeringen är att bedöma när under året avverkningen ska utföras. Under torra somrar undviker man att köra maskiner i stenigare områden på grund av brandrisk. Blöta eller fuktiga låglänta trakter med sämre bärighet kräver frusen mark eller torra perioder för att inte åstadkomma körskador.
– Skogsbilvägarna är en annan viktig faktor, säger Oscar. Vägen måste klara tung transport och ibland måste den ses över innan virket kan köras till industrin. Ibland får avverkningen vänta till sommar eller vinter för att skona vägarna.

När en föryngringsavverkning är färdigplanerad skickar virkesköparen en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.
– Om Skogsstyrelsen inte återkommer inom sex veckor går det bra att påbörja arbetet, säger Emil.

Så vad är målet med en lyckad avverkning?
– Avverkningen ska vara genomförd enligt avverkningsinstruktionen. Vi vill inte ha några körskador och skogsägarens förväntningar ska vara uppfyllda. Det är det viktigaste av allt när vi planerar, säger Oscar och Emil samstämmigt.