Trygga framtiden

Foto: Johnér

En dag är det dags att lämna över skogsfastigheten till nästa generation. Det är en process som kan vara känslomässigt omvälvande för alla inblandade och innebär att både ekonomiska och juridiska frågor måste redas ut och hanteras.

Ann-Britt Vikström, specialist på generationsskiften på Skog och Skatt i Norr AB, har arbetat med att hjälpa skogsägare planera och genomföra generationsskiften i 15 år. Hennes erfarenhet är att det alltid är bättre att genomföra ett planerat generationsskifte, istället för att låta fastigheten föras vidare genom arv.
– När skogsfastigheten går i arv oplanerat kan en rad problem uppstå, och möjligheten till samtal och kompromisser mellan generationerna förloras. Är man säker på att arvingarna verkligen vill överta fastigheten? Om flera syskon ärver – hur ska fastigheten då fördelas? Dessutom kan skattesituationen bli sämre vid ett arv än vid ett planerat generationsskifte, säger Ann-Britt Vikström. Vissa frågor kan naturligtvis regleras via testamente, men inte alla, och det är inte säkert att det som står i testamentet är praktiskt genomförbart för barnen.

Planera i tid

Det är viktigt att börja planera generationsskiftet i god tid eftersom det kan vara komplicerat att hantera skattefrågor, bokföring, juridik och de känslomässiga aspekterna inom familjen. Det kan ta flera år att förbereda ett optimalt generationsskifte. Ju fler inblandade och ju större fastigheten är, desto längre tid brukar det ta.
– Många skogsägare väntar för länge med att genomföra generationsskiftet och har svårt att släppa taget om sitt skogsbruk. Det är inte ovanligt att föräldrarna är en bra bit över 80 år och att även barnen börjar närma sig pensionsåldern. Troligtvis skulle barnen få större glädje av skogen om de fick ta över den tidigare, säger Ann-Britt.

Hur föräldrar väljer att genomföra skiftet – som gåva eller via försäljning – får olika ekonomiska och skattemässiga konsekvenser. Det finns dock inget enkelt svar på vilket alternativ som är mest fördelaktigt, eftersom båda formerna har sina för- och nackdelar.
– Det enda man vet är att inget generationsskifte är det andra likt. Varje skogsägare måste utgå från sin och familjens situation samt värdet på skogsfastigheten, säger Ann-Britt och fortsätter:
– Det är viktigt att komma ihåg att om det belopp som den nya ägaren (barnen) betalar är högre än fastighetens taxeringsvärde, betraktas överlåtelsen som ett köp. Om beloppet är lägre än taxeringsvärdet, anses det istället vara en gåva. Så även om man har planerat att ge bort fastigheten som en gåva, kan detta inte ske om det belopp som överförs är för högt, eftersom skiftet då skattemässigt räknas som ett köp.

Olika förutsättningar styr

De skogsägare som Ann-Britt möter i sitt arbete har ofta en idé om hur skiftet ska genomföras.
– Vi brukar börja med att gå igenom familjens förutsättningar för att se om idén är genomförbar. Till att börja med ska föräldrarnas situation tryggas, därefter går vi igenom barnens situation och värdet på skogsfastigheten. Det är många faktorer som kan påverka upplägget: finns det särkullbarn, ska fastigheten överlämnas som enskild egendom, ska alla barn ta över fastigheten eller behöver något syskon kompenseras? Ska någon i familjen ha besittningsrätt till eventuella byggnader på fastigheten? Listan på frågeställningar kan göras lång.

När alla frågeställningar har hanterats och parterna är överens kan ett kontrakt eller gåvobrev upprättas med hjälp av en sakkunnig. Handlingarna skickas sedan in till lantmäteriet för lagfartsansökan och när skiftet är genomfört måste de nya ägarna registrera sig för näringsverksamhet och moms hos Skatteverket.
– Mitt råd är att låta processen ta den tid som behövs och att alla i familjen får komma till tals. De flesta är måna om att skiftet ska ske i samförstånd och det kan krävas många kompromisser innan alla är överens. Det är också bra om det finns en skogsbruksplan och att skogen är välskött vid skiftet – det gör det enklare att ta över ägandet.

Ann-Britt avslutar:
– Jag vill också säga till den som ska ta över skogen – var inte rädd för att bli skogsägare! Jag fick själv ta över skog när jag var i 30-årsåldern och visste egentligen ingenting. Men jag har följt en skogsbruksplan och tagit hjälp med alla åtgärder. Min erfarenhet är att det alltid lönar sig att vara skogsägare på lång sikt.