- Skogsskötsel
Vilket resultat ger ett aktivt skogsbruk?
Att aktivt investera tid och pengar i sin skogsskötsel ökar chansen till högre avkastning och ger framför allt möjlighet att själv kunna forma sin skogsfastighet.
Brukandet av skog är, om man gör det enkelt för sig, inte långt ifrån att odla i pallkragen eller trädgårdslandet. Man sår sina grödor, rensar ogräs och gallrar bland de plantor som hamnat lite för tätt. Stegen är för de flesta självklara eftersom skörden blir större och mer kontrollerad. Detsamma gäller för skogsbruket.
Efterfrågan för skoglig råvara ökar ständigt i takt med att konsumenter allt mer efterfrågar förnyelsebara klimatsmarta produkter.
– Den globala efterfrågan av råvara har historiskt sätt alltid ökat, vilket förstås även gäller förnybar skogsråvara. Billerud investerar i industrianläggningar både i Sverige och utomlands och hjälper därmed till att säkra framtida efterfrågan på skogsråvara och lokala arbetstillfällen, säger Per Funkquist, hållbarhets- och kommunikationschef.
Ekonomisk avkastning
När det gäller vilken ekonomisk avkastning skogsbruket kan tänkas ge många år in i framtiden, ofta generationer framåt, är det svårt att spekulera. Skogforsk forskar aktivt på hur skogsbruket påverkar avkastningen och menar att det är svårt att ge ett facit.
– Allt hänger i slutändan på hur värdefull träråvaran kommer att vara för köparen. Det handlar om långsiktiga investeringar som innebär att man måste tro på att skogens värde ökar, sett både till kvalitet och det pris som skogen åberopar vid en kommande föryngringsavverkning, menar Johan Sonesson, senior forskare på Skogforsk.
Det pågår många forskningsprojekt i skogssverige där forskare tillsammans med skogsbranschen arbetar för att utveckla och effektivisera skogsskötseln, till gagn för både natur och skogsägarens ekonomi. Som exempel tyder mycket på att de avverkningsmetoder vi använder i dag kommer att se annorlunda ut om 20–30 år, både vad gäller maskinpark, drivmedel och förarteknik.
I föryngringsfasen har man störst möjligheter att påverka den framtida tillväxten. Använd bra plantor av förädlat skogsodlingsmaterial och det kanske allra viktigaste är att hitta rätt plats för rätt planta.
– Just att försöka optimera sin plantering är väldigt viktigt, att rätt plantor hamnar på rätt platser. Där pågår just nu många forskningsprojekt och vi blir hela tiden bättre och bättre, vilket gynnar både skogstillväxt och miljöaspekten, berättar Johan Sonesson.
Ett exempel är ”Föryngringskollen”, ett forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av Skogforsk i samarbete med åtta skogsföretag. Målet är stabilare föryngringsresultat där fler planterade plantor överlever.
Även röjning är viktig, både ur produktions- och miljöperspektivet.
– Röjning är i regel väldigt lätt att räkna hem. Dels är det ett bra steg för att utveckla skogen i rätt riktning, men röjningen betalar sig också nästan alltid redan i första gallringen, eftersom träden då är större och avverkningskostnaden blir lägre, säger Johan Sonesson.
Att försöka göra rätt redan från början är ett samlat råd för ett enklare brukande av skogen. Det är också en viktig aspekt för att säkerställa även framtidens skogar. En bra ungskog ger de generationer som ska bruka skogen framåt de bästa möjligheterna att ta vara på skogens alla värden.
Forma skogen
Sverige är ett avlångt land där klimatet ger olika förutsättningar mellan norr och söder. På magra marker i norr kan förstagallringen ske år 50 och slutavverkningen år 100–120. På bördiga marker i söder kan förstagallringen komma redan år 25 och slutavverkningen år 50. Här ges en generell bild av de olika stegen.
År 1
Hitta rätt plats för plantorna. Undersök din mark och gör kloka val, både vad gäller plantinköp och platsoptimering. Markberedning gör stor nytta och förbättrar plantornas möjlighet att överleva och växa.
År 10 (cirka)
Röj din ungskog en, två eller ibland tre gånger för att forma det framtida skogsbeståndet. Det är en viktig förberedelse inför kommande gallring.
År 40 (cirka)
Gallra och fortsätt att forma den skog du påbörjat under röjningen. Det är enkelt och ekonomiskt gynnsamt eftersom röjningen skapat bra grundförutsättningar och ett enklare arbete för maskinerna.
År 55 (cirka)
Gallra en andra gång och plocka ut lämpliga träd. Många har säkert hunnit bli så grova att nedre delen nu klassas som timmer och ger då en bra och välkommen inkomst redan nu.
År 80–100 (cirka)
Dags för föryngringsavverkning och läge att skörda det som aktivt brukats fram. Träden är nu grövre, fina och värdefulla. Under årens lopp har missgynnade träd plockats bort och finare träd med hög timerandel lämnats. Träden innehåller en högre timerandel och mer volym per träd, vilket sänker avverkningskostnaden och bidrar till god avkastning i skogsbruket.