- Skogsskötsel
Certifiering skapar hållbara skogar
År 1997 certifierades det första skogsföretaget i Sverige. Sedan dess har allt fler skogsägare anslutit sig. Detta har ökat mångfalden i skogarna och också gjort dem mer attraktiva att vistas i.
– Vi kan se att det har börjat hända saker. Det är en tydlig skillnad i skogen. Det är mer naturvärden och mer dynamik, säger Per Funkquist, som är hållbarhets- och kommunikationschef på Billerud Wood Supply.
Att skogsbruket verkligen har förändrats märks inte minst vid en tillbakablick på hur skogarna såg ut på 1980-talet, innan certifieringarna, och innan skogsvårdslagen uppdaterades till att likställa miljö och produktion. Då var det vanligt med stora monokulturer av tall eller gran, ofta helt utan lövinslag. Att hitta död ved i skogen var sällsynt, eftersom den ofta togs ut som bränslesortiment. Fokus låg på att få ut så mycket virke som möjligt och efter slutavverkning såg kalhyggena ofta ut precis så som namnet antyder: stora, kalhuggna ytor med knappt ett träd så långt ögat kunde se.
I dag är verkligheten en annan. När en certifierad skog avverkas görs det med betydligt större hänsyn. Det finns till exempel krav på att spara kantzoner mot vattendrag, lämna död ved och att spara ett visst antal träd per hektar utöver träden kring kantzonerna. Det finns även krav på att skapa högstubbar och att lämna en viss andel löv. Större skogsägare behöver också bränna en viss del av ytan för att gynna de många arter som är beroende av bränder. Utöver detta ställs dessutom krav på att sätta av en viss andel av skogsmarken för fri utveckling.
– Det här är en jättestor och viktig del som lätt glöms bort. Den skogen syns inte på avverkningstrakten eftersom den står någon annanstans och växer, säger Per Funkquist.
Det är alltså tydligt att certifieringarna har bidragit till att skogarna fått en större variation och mångfald. Och den här positiva trenden kommer sannolikt att fortsätta allt eftersom fler skogsägare väljer att certifiera sig. Men varför ökar intresset bland skogsägarna?
Enligt Sara Waern, som är ansvarig för Billeruds gruppcertifiering, finns det flera orsaker:
– Vi märker att många skogsägares egna naturintresse har blivit större. Man vill vara med och bidra till en hållbar framtid för skogsbruket och samhället i stort. En certifierad skog blir också mer konkurrenskraftig eftersom de stora pappers- och kartongkunderna efterfrågar certifierat material, och så får man ju bättre betalt. Jag tror också att det politiska klimatet och omvärlden påverkar. Det är många diskussioner kring naturvård och det blir hårdare lagstiftningar. Som certifierad är man förberedd på det som komma skall. Man ligger lite i framkant.
Först ut att certifiera sig
Syskonen Carl Johan, Anna och Amanda Rudman var först ut att certifiera sig vid införandet av Billeruds gruppcertifikat år 2005. De har en skogsfastighet på cirka 300 hektar med tillhörande gård, som har funnits i släkten ända sedan början på 1600-talet. För dem kändes certifieringen som en naturlig del i deras sätt att bedriva skogsbruk.
– Vi är alla väldigt måna om skogen och att tänka långsiktigt, och det var även vår pappa. Han menade att skogen och jorden ska brukas och inte förbrukas, berättar Anna Rudman.
– Vår far var till exempel väldigt försiktig när det gällde föryngringsavverkningar, fortsätter Carl Johan Rudman. Han var lite av en föregångsman och det tänket har vi också anammat. Vi tycker om att ha skogen och vill vårda den, men tycker att det är lite synd när vi behöver avverka gammal skog. Dock behöver vi ju medel för att driva allting. Gården behöver omsorg och det kostar mycket pengar bara att hålla i gång den med värme och vatten.
De tre syskonen utför i dag knappt några skogsvårdsåtgärder på egen hand, utan överlåter det åt Billerud.
– Vi har förtroende för Billerud och förlitar oss på att de sköter detta i alla led. Sedan har vi självklart en dialog om det som händer och i och med certifieringen får vi också en bra dokumentation av det som gjorts, säger Anna Rudman.
De tycker att certifiering är ett bra sätt att bidra till ett hållbart och ansvarsfullt skogsbruk.
– Jag är jätteglad att vi har den här certifieringen. Då har vi dragit vårt strå till stacken. Om alla certifierar sina skogar kan vi bevara den mångfald som vi vill ha i skogen, säger Carl Johan Rudman.
Anna Rudman instämmer:
– Vi vill driva ett hållbart skogsbruk för generationer framåt och vill att det ska finnas ett kvalitetstänk, ett miljötänk och att det är säkra produkter. Det säkerställer certifieringen.
Så certifierar du dig
1. Berätta för din virkesköpare att du är intresserad.
2. Startmöte med genomgång av checklista, vad certifiering innebär och hur fastigheten ser ut i dag.
3. Signering av medlemsavtal förutsatt att certifieringskraven kan nås samt att intresset är ömsesidigt.
4. Nu är du medlem i Billeruds gruppcertifikat.
Tidslinje certifiering i Sverige
2020 FSC lanserar en ny skogsbruksstandard med stärkt hänsyn till miljö och sociala värden.
2005 De första privata skogsägarna certifierar sig via Billeruds gruppcertifikat.
2000 Svenska PEFC bildas.
1999 PEFC, den andra certifieringsorganisationen, bildas och inriktar sig mot mindre företag och skogsägare.
1998 Sverige får sin första FSC-standard och Billerud (dåvarande Korsnäs) är först ut att certifiera sig.
1993 FSC, den första certifieringsorganisationen, bildas och är då inriktad mot storskogsbruket.
1993 Uppdaterad skogsvårdslag som likställer miljö och produktion.